nyckeldokument

sådan är den…kafkavärlden

resningsansökan T4882-95

 

Alf Susaeg
Bergavägen 10, 1tr
c/o Hammar 
184 30 Åkersberga 
  

Högsta domstolen
Box 2066
103 12 Stockholm
 

Ansökan om resning i mål nr T 4882-95

Ansökan avser Högsta domstolens dom i mål T 4882-95 meddelad i Stockholm den 19 april 2002. 
De förhållanden varå ansökan grundas och skälen för ansökan samt åberopad bevisning framgår nedan.
Av fortsättningen framgår även att kompletteringar av framställning och underlag i sak är nödvändiga varför denna ansökan inges pro forma. 

Anmälningar till förundersökningar och åtal hos Riksdagens ombudsmän respektive Justitiekanslern avseende brott i utövningen av tjänst i målet ovan har ingivits avseende justitierådet Nina Pripp.
Motsvarande anmälningar av övriga i målet tjänstgörande justitieråd kan bli aktuella.
Till Riksåklagaren har anmälan ingivits angående underlydande åklagarmyndighets passivitet beträffande utredningarna av advokaterna Percy Bratts och P-G Jönssons misstänkt brottsliga förfaranden i det aktuella målet.
Då resningsproceduren beror av bland annat utfallen av ovannämnda brottsutredningar, får erfordeliga kompletteringar anpassas till utvecklingen av dessa utredningar.
 

Rättegångsbalken 58 kap 1 § anger fyra grunder för beviljande av resning sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft. Samtliga grunder åberopas.
Tills vidare ges exempel på förhållanden enligt grunderna 2-4 och utvecklas så långt för dagen är möjligt förhållanden enligt grund 1.

Resningsgrund enligt RB 58:1, pkt 2(exempel):
Motpartsvittnet Tommy Richardsson uppgav vid förhör under huvudförhandlingen i Högsta domstolen den 13 februari 2002 att det aktuella duschrummet av motparten, fastighetsägaren Ellco, hade försetts med fungerande frånluftsventilation före uppdagandet av duschrummets fuktmögelskador i december 1989. I Stockholms  tingsrätt påstod motparten att så skett redan vid renoveringen 1980 och att duschrummet därefter ”skulle ha haft fungerande frånluftsventilation” – om inte som motparten påstår i inlaga till tingsrätten den 10 maj 1994:
”De av Susaeg uppsatta undertaken har avskärmat duschutrymmet från frånluftventilationskanalen och därmed förvandlat duschrummet till ett utrymme av fuktig växthuskaraktär…det är ostridigt att det förekommit mögel duschrummet…Sammanfattningsvis skall förhören visa att det är Susaegs åtgärder som medfört skadorna i lägenheten”

AB Ellco med ombud och vittnen fabricerade den ena mer fantastiska historien efter den andra och ljög ohämmat inför tingsrätten. Allt för att lägga skulden för bolagets eget byggfusk på undertecknad hyresgäst. 
Vad Ellco inte visste vid huvudförhandlingen var att i samband med mögelsaneringen 1990 fotograferades duschrummet noggrant, från olika vinklar. En av dessa bilder avslöjade obönhörligt bolagets bedrägeriförsök.
Ellcos nyckelvittne, byggentreprenören Erik Malmgren var därför en hårsmån från fullbordad mened när bilden presenterades under vittnesförhöret.
Malmgren räddades i sista stund av tingsrättens ordförande, Ingvar Gunnarsson, som plötsligt och omotiverat beordrade en paus i rättegången.
När förhöret med Malmgren fortsatte efter pausen tog Malmgren omedelbart tillbaka de falska uppgifterna. 
Tack vare fotografiet och ett par rättrogna rådmän vann vi målet i tingsrätten(nr T 9-437-92).
Domen överklagades av motparten. 

Under huvudförhandlingen i Högsta domstolen fullföljde motpartsvittnet Tommy Richardsson i huvudsak den falska utsaga som motpartsvittnet Erik Malmgren återtog i tingsrätten och är nu Tommy Richardsson misstänkt för grov mened. 
Att Richardssons falska vittnesutsaga haft avgörande inverkan på målets utgång framgår av domslutet den 19 april 2002.

Resningsgrund enligt RB 58:1, pkt 3(exempel):
Till ny bevisning i målet åberopades och beviljades förhör i Högsta domstolen med en av världens främsta mikrobiologer och experter på fuktmögelrelaterade skador i byggnader, professor Mirja Salkinoja-Salonen.
Professor Salkinoja-Salonen tilläts sedemera, av hittills oförklarad anledning, inte vittna i målet och kallades inte professorn till huvudförhandlingen i Högsta domstolen den 12-13 februari.
Högsta domstolens partiska/fientliga inställning till och behandling av min sak sammanfattar mitt dåvarande juridiska ombud jur kand Thorsten Sennton i sin frånträdesinlaga till Högsta domstolen den 23 maj 2001(aktbilaga 207):
”Undertecknad har som ombud för Alf Susaeg av Högsta domstolen mötts med ovilja och direkt fientlighet. Undertecknad har bevittnat hur Högsta domstolen successivt under snart ett halvår gjort näst intill allt för att hindra Alf Susaeg från att få en fair och impartial hearing i Högsta domstolen och för att hindra undertecknad att hjälpa honom i detta arbete…
Av ovan angivna skäl avträder undertecknad härmed som ombud för Alf Susaeg i målet, då målet utgör en fars istället för att handläggas korrekt i en rättgång som är fair och impartial. Genom mitt frånträdande hindrar jag att genom mina åtgärder eller genom passivitet bidra till de övergrepp som Alf Susaeg utsätts för och kommer att utsättas för av Högsta domstolen”
Ett förebringande av professor Salkinoja-Salonens vittnesmål skulle sannolikt ha lett till annan utgång av målet.
 

Resningsgrund enligt RB 58:1, pkt 4(exempel):
Att den rättstillämpning som ligger till grund för domen enligt rekvisitet ovan ”uppenbart strider mot lag” är så uppenbart att var och en insatt ser att Högsta domstolens handläggning före, under och efter huvudförhandlingen den 12-13 februari 2002, genomgående strider mot lag.
Det mest uppenbart rättsstridiga är Högsta domstolens genomdrivande av den felaktigt utlysta huvudförhandlingen den 12-13 februari vilket var en närmast ordagrann bekräftelse på Thorsten Senntons nyssnämnda frånträdesanmälan, nio månader tidigare.
I denna resningsgrund åberopas som sakskäl bl a att den i uppenbart försåt utlysta huvudförhandlingen genomdrevs trots upprepade föregående påtalanden hos domstolen om det rättsstridiga däri, upprepade föregående påtalanden hos domstolen om den trolösa advokaten Percy Bratts brottsliga förfaranden i målet, upprepade föregående påtalanden hos domstolen om att rättsenliga förberedelser av målet ej skett samt att undertecknad efter domstolens beslut att slutligt frånskilja Bratt från målet av Högsta domstolen förvägrades möjlighet att anlita ett lojalt rättshjälpsbiträde!

En domstols handläggning kan inte bli mer uppenbart partisk, orättvis och rättsstridig
än Högsta domstolens s.k. huvudförhandling den 12-13 februari 2002. 

Varje rättssinnad människa tar reflexmässigt avstånd från partisk ‘rättsskipning’. Exempelvis där en juridiskt oskolad ensam, oförberedd och utan för saken avgörande processunderlag av en domstol(!) under sken av rätt och rättvisa tvingas möta en motpart med två väl förberedda erfarna jurister med tillgång till allt erfordeligt underlag. Utgången av en sådan ‘rättegång’ är given på förhand. Därav den instinktiva avskyn hos varje rättrogen betraktare.
Inte destomindre var det exakt så Högsta domstolens farsartade huvudförhandling den 12-13 februari 2002 gick till!

Hela den chockerande föreställningen är upptagen på ljudfil.

Under denna punkt kan ytterligare resningsgrunder komma att åberopas.
Ett sådant exempel, vars betydelse i sak för närvarande är oklar, är följande anteckning i domstolens protokoll 2002-02-12–13, aktbil nr 276. I protokollet, sid 4 näst sista stycket står:
”Förhör under sanningsförsäkran ägde rum med Alf Susaeg, sedan denne erinrats om att den försäkran han avlade vid tingsrätten alltjämt gäller. Förhöret tas fonetiskt upp på band I:T 4882-95 s. Af”
På det från Högsta domstolen erhållna, ovannämnda, ljudbandet saknas påstådd försäkran/erinran. Sannolikt beroende på att någon sanningsförsäkran och/eller erirnan enligt protokollet aldrig skedde under förhandlingen.
Jur kand Thorsten Sennton var närvarande och bandade huvudförhandlingen från början till slut.
Av Senntons ljudfiler framgår att ‘vittnesförhöret’ med undertecknad inleddes utan enligt Högsta domstolen uppgiven sanningsförsäkran och -erinran.

Resningsgrund enligt RB 58:1, pkt 1
bestämmer: ”Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån till någon av parterna resning beviljas om ledamot av rätten eller där anställd tjänsteman med avseende å målet gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om brott som har avseende å målet ligger ombud eller ställföreträdare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antagas hava inverkat på målets utgång”

Justitierådet Nina Pripp var anställd tjänsteman vid Högsta domstolen, innehavare av nyckelbefattningen som referent i målet och tillika ledamot av rätten den 12-13 februari 2002. 
Justitierådet Pripp har i egenskap av misstänkt för brott i utövningen av tjänst i mål t 4882-95 enligt Regeringsformen 12 kap 8 § anmälts till förundersökning och åtal hos Riksdagens ombudsmän respektive Justitiekanslern.

Advokaten Percy Bratt förordnades av Högsta domstolen, i november 2001, som undertecknads rättshjälpsbiträde i målet. Advokat Bratt beslogs redan en månad senare med grov trolöshet mot huvudman och anmäldes till förundersökning och åtal hos Åklagarmyndigheten i Stockholm den 31 januari 2002. 
Någon brottsutredning i fallet Bratt har därefter veterligen inte gjorts varför anmälan till utredning angående åklagarmyndighetens ifråga passivitet har lämnats till Riksåklagaren.

Det behöver knappast framhållas att justitierådet Pripps och advokaten Bratts brottsliga förfaranden enligt lagtexten
”…kan antagas hava inverkat på målets utgång”.

Enligt RB 58:4 framgår att om annans brottsliga gärning åberopas som grund för resningsansökan får ansökningstiden räknas från det dom över gärningen vann laga kraft. Vilket innebär att åtskilliga år kan gå innan ställning till själva resningsansökan kan tas av domstolen.
Därför vore det önskvärt, måhända hos alla av denna utdragna sak berörda, att resningsansökan fokuseras och beviljas på någon/några av grunderna 2-4 och inges med hänsyn därtill denna ansökan inom sexmånadersgränsen enligt Rättegångsbalken 58 kap 4 §.

För det fall denna ansökan innehåller avgörande formfel yrkas till undvikande av rättsförluster, i den delen, om domstolens besked så att rättelse kan göras samt yrkas för övrigt, under rådande avsaknad av rättshjälpsbiträde, om domstolens löpande vägledning på det att resningsproceduren i alla avseenden går rätt och riktigt tillväga.

Åkersberga 14 oktober 2002
Alf Susaeg

Postkvitto med mottagningsbevis

Annonser

Written by susaeg

27 november, 2010 den 20:47

Publicerat i Uncategorized